Rallemannens

Var på min arbetsplats Carema äldrevård idag, för första gången sedan sommarlovet. Trots att det bara har gått 3 veckor sedan jag var där sist, har gud verkligen sett till att pensionärerna får spänning in i det sista. Jag fick berättat för mig att det tydligen har varit en magsjuke-epidimi på hemmet, och spyan har flugit och höger och vänster. Jag fick också en annan nyhet berättad för mig, i förbifarten sådär.

3 inneboende har dött.

Gerd, Alvar och Sylvia finns ej bland de levande längre. Människor som jag jobbade med under halva sommaren, är nu begravda. Trots att jag kanske inte borde vara förvånad, är jag faktiskt rätt chockad. jag jobbade faktiskt på Carema i över 5 veckor, från och till, och då dog inte en enda. När jag har varit borta i 2 veckor, har plötsligt en halv avdelning strykit med.

Galet.

Trots att jag jobbar på ett äldreboende, hade jag invaggats in någon (uppenbarligen) falsk säkerhet om att folket här ändå har något år kvar i kroppen, och att döden skulle ta det lugnt med sin lie ett bra tag till.

Jag hade fel.

Jävligt fel.